PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING

Det är märkligt att terrierhundar som Fialotta överhuvudtaget får gå lösa eftersom de sedan urminnes tider har kallats rävsprängare. Förr trodde man att lottorna bar ner dynamit i rävgryten och sprängde både rävar och gryt i luften. Idag vet vi att rävarna sprängde helt på egen hand sedan fialottorna sålt dynamit till dem och pådyvlat rävarna att den explosiva varan bara var vanliga stearinljus. Rävarna som inte förstod foxens avsikter, tände därför på en dynamitgubbe (som de trodde var ett vanligt stearinljus från Liljeholmen) när det var regnruskväder för att få lite mer ombonat i grytet … med en rävsprängning som följd.
–

–
Naturligtvis är detta rävsprängeri fullständigt oacceptabelt eftersom de rävar som drabbas i bästa fall bara bli hemlösa och i värsta fall både hemlösa och så traumatiserade att de måste uppsöka närmaste rävpsykiatrisk klinik. Mig veterligen är den psykiatriska vården för oss människor en helt urusel och fullständigt sjuk verksamhet. Man kan ju fråga sig hur rävarnas psykiatri fungerar om inte ens den mänskliga psykiatrin fungerar som den skall? Fy bubblan!
–
Därför uppmanar jag hela Svenska folket till en Nationell kampanj!
Stoppa all försäljning av sprängmedel till våra rävar!

Jag fick VG i praktisk psykiatri

–
Hej Max! Patient på psykakuten 2001, tror jag? Du var den enda av personalen som satt ner och snackde med patienterna. Jag tyckte det var himla trevligt och det tyckte de andra patienterna också som jag träffade senare när vi blivit utsläppta. Det som fick mig att friskna till var inte alla medecinerna utan de andra patienterna och du då förstås som va den enda normala bland personalen. Du är så gullig, jag dör! // ”Carro”
–
Det är klart att man blir både stolt och glad, när en patient skriver så fina ord om & till en gammal behandlingsassistent. Man kan även tycka att det verkar vara en rätt oproffsig relation till patienten. Men befinner man sig i en bransch där ens empati är en stor del av de verktyg man har att jobba med så blir det kanske enklare att förstå. Min erfarenhet är att det som egentligen brister är politikernas brist på kunskap om vilka resurser psykiatrin behöver för att göra ett bra jobb. En politiker är ofta en person som bara ser till alltings kostnad och ingentings värde. Därav bristerna inom den svenska psykiatriska sjukvårdsapparaten!