Archive for the ‘Annat’ Category

Lång dags färd mot natt …

Tjej med valp

Ur Predikaren tredje kapitlet: Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund. Födas har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid. Dräpa har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin tid. Gråta har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid. Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid. Taga i famn har sin tid, och avhålla sig från famntag har sin tid. Söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid. Förvara har sin tid, och kasta bort har sin tid. Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid. Tiga har sin tid, och tala har sin tid. Älska har sin tid, och hata har sin tid. Krig har sin tid, och fred har sin tid -> http://piratens.wordpress.com/vintertid/
Annonser

Rödhåriga är rätt ovanliga på jorden

Red Hair

INGRESS: Rödhåriga personer har alltid varit utsatta, eftersom de helt enkelt ser annorlunda ut än den stora massan. En del historiker menar också att den negativa inställningen till rött hår berodde på att många under medeltiden trodde att hårfärgen var ett kännetecken för judar. På den tiden ansåg de flesta kristna att judarna bar skulden till Jesu död, i synnerhet Judas, som förrådde Jesus. Konstnärer porträtterade därför Judas med rött hår för att framhäva hans ”dåliga karaktär”, trots att Bibeln inte med ett ord nämner något om hans hårfärg.

Under häxprocesserna, som inleddes i mitten av 1400-talet, associerades rött hår återigen med syndfullhet. En oproportionerligt stor andel av de kvinnor som dömdes för häxeri hade rött hår. Men rödhåriga har också varit populära. Som ett exempel inspirerade Henrik VIII:s dotter, den rödhåriga engelska drottningen Elisabet I sina undersåtar att färga håret rött under hennes regeringsperiod åren 1558 till 1603. KÄLLA: http://varldenshistoria.se/

Red Hair

BETRAKTELSE: Egentligen är ingenting nytt under solen. Människan har alltid sökt syndabockar för allsköns olyckor, såsom dåligt väder, missväxt och krig. Det har alltid varit naturligt att leta efter syndabockar. Som historien visar, har dessa slagpåsar inte sällan varit rödhåriga. I min värld har dock rött hår alltid varit vackert. Min första förälskelse i Tallkrogens småskolan var den rödhåriga Jane Kranz, som ofta blev retad för hur ful hon var med alla sina fräknar och sitt röda hår. Många år senare när jag gick på Drottninggatan i Stockholm, hörde jag någon ropa mitt namn. När jag vänder mig om för att upptäcka vem som kallade på mig, ser jag en bedårande vacker kvinna i en tajt grön klänning med lagom dekolletage. När vi har ögonkontakt frågar kvinnan: ”Känner du igen mig”? Först trodde jag att det var en fotomodell från min tid som fotografassistent hos den tidens mest anlitade modefotograf, Stig Grip på GMN-Färgstudio. När jag står där som ett frågetecken säger kvinnan: ”Tallkrogen, Jane Kranz”. Så kunde det alltså gå till på den tiden. Min småskolas ”fulaste” flicka blev med tiden en av de snyggaste kvinnor jag någonsin mött i livet.

Muslimska kvinnors olika religiositet

Rätt många svenskar bär olika religiösa symboler, allt från det kristna korset till Tors hammare. Själv har jag garderat mig, därför bär jag både korset och hammaren. Korset fick jag för tusen år sedan av en kvinnlig polis i Rättvik som var förälskad i mig och hammaren var det enda väsentliga som min ömma moder finansierade innan hon blev hemtagen. Ingen normal svensk ifrågasätter korset eller hammaren eftersom båda gemensamt representerar min bakgrund i vått och torrt. Vargkorset skulle jag däremot aldrig hänga i en silverkedja runt halsen, eftersom det i min värld representerar, om inte ondskan, så i vart fall inte långt ifrån. I min värld är det bara okunniga pojkar och stöddiga Mc-gubbar med flätat skägg som bär vargkorset.

På samma sätt förhåller det sig med muslimska kvinnor. En del bär Burka (höger bild) medan andra bär Hijab (vänster bild). På samma sätt som det kristna korset och vargkorset representerar olika ställningstaganden och förhållningssätt till det existentiella i tillvaron är också Burka och Hijab olika som äpplen och päron. Burka kan inte bäras hur som helst, i vart fall inte vid ett bankbesök före klockan tre. Egentligen borde den förbjudas på allmän plats. Hijab bör dock kunna bäras i de allra flesta miljöer, främst därför att den är särskilt kvinnlig och påminner alla män i min ålder om vår ungdoms snyggaste brudar, nämligen Audrey Hepburn och Brigitte Bardot.

Är det okej att byta till mörk Negrita

Om du känner någon som har en utomordentligt allvarlig hjärtsvikt, tycker du då att det är okej att vederbörande dricker en eller två små 37:or rom i månaden, i stället för att gå till doktorn och be om lite Benzo för att lugna ner de psykologiska spökena som alltid dyker upp hos hjärtpatienter?

Ärlige Roffe och lilla fröken Backe

Bettan Backe

Som kontrast till eländet på Facebook känns det rätt bra att få presentera fröken Bettan Backe som under min vilda ungdom jobbade som kontorist och allt i allo hos Ärlige Roffes Bilhandel på Vanadisvägen under några år. Bettan var en hyvens brud och lika snygg som en fotomodell. Vad som senare hände med Bettan, sedan Ärlige Roffe gjort en oärlig affär för mycket, har jag ingen vetskap om. Däremot vet jag att Ärlige Roffe flyttade till ett annat land med myndigheternas folk i hälarna, utan att få med sig något av sina tillgångar, mer än resultatet från den sista affär han gjorde på Vanadisvägen. Jag tror mig också veta att han redde sig utmärkt i sitt nya hemland. Riktigt bra enligt hörsägen, vilket gläder mig! Ärlige Roffe var en oärlig man, men en ärlig sådan!

Gudagott att somna under korkeken

Vi som har läst alltför många böcker vet att frasen ”En man utan käpp, är ingen riktig man”, faktiskt är en gammal boktitel. Min hustru, som är en kreativ människa, har gjort en egen boktitel till en bok som ännu inte kommit ut i tryck och som lyder: ”En man utan käpp, är inte min man”

Sedan hjärtsvikten senvintern 2011 har jag haft besvär med att resa mig upp sedan jag knutit mina skor. Likaså har det varit ansträngande när jag varit ute med hunden då hon hittat en fin pinne som hon alltid vill att jag ska kasta iväg för att hon skall kunna visa sig duktig när hon hämtar tillbaka pinnen till mig. Därför har jag förfärdigat några promenadkäppar, till stöd och hjälp :-)

Den gudomliga villfarelsen

PROLOG: Det här med att dö är en stor kosmisk händelse. När universum stängs av har man bara Gud eller Singulariteten att hålla sig till. När man dör upphör tillvarons alla gråskalor. Det är väl lite som med Søren Aabye Kierkegaards antingen eller. När man dör förenas man med allt som i vart fall bör ha funnits. Hur det förhåller sig med sånt som finns eller kommer att finnas vet jag ingenting om. Egentligen vet jag ingenting alls. Jag bara tror och det jag tror på är Gud eller Singulariteten och ingenting annat. I mina allra svagaste stunder, som inte varit ett fåtal, har jag emellertid funderat en del över Entropin. Den tror jag på nu när jag lever. Senare när universum stängs av vet jag inte vad som händer mer än jag måste hålla mig till min Gud i himlen eller till Singulariteten. Om Gud nu till äventyrs existerar, så borde den guden ha skänkt människorna såväl ett etiskt förstånd som förmågan till kunskap. Han borde förutom detta ha givit allt under Solen ett ändamål. Idag kan man väl utan överdrift säga att klyftan, mellan detta gudomliga ideal och dagens verklighet, aldrig varit större än nu.